Bastubadaren

Bastubad är en gammal tradition som har spelat en viktig roll för människans kulturella, sociala och medicinska utveckling. Påverkan på människans hälsa har tidigt framförallt berott på förbättrad hygien och senare forskning har visat effekter motsvarande de som ses vid fysisk aktivitet.

Bastubadandet är en social tilldragelse men det hjälper också till med återhämtandet efter träning och minskar stress, oro och ångest. Det gör att vi sover bättre och minskar risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar samt minskar risken för att utveckla hypertoni, stroke, demens och olika lungsjukdomar samt psykiatriska diagnoser. Jari Laukkanen och hans grupp från Kuopio universitet har i en rad publicerade artiklar beskrivit de positiva effekterna av bastubad, inte minst på hjärt- och kärlhälsan.

I ett första steg har vi för avsikt att beskriva ”bastubadaren” och hens bastuvanor utifrån ett antal variabler i MONICA undersökningen 2022, såsom ålder, kön, socioekonomiska variabler, civilstånd, utbildning, sysselsättning, livsstil-rökning/alkohol, motionsvanor, diagnoser och självskattad hälsa. En jämförelse kommer att göras mellan de som aldrig badar bastu och de som badar mindre än en gång i månaden, 1-3 gånger i månaden samt minst en gång i veckan. I nästa steg är målsättningen att undersöka eventuella samband mellan bastuvanor och hjärt- och kärlhälsa men också andra frågor såsom till exempel påverkan på sömn, diabetes, kvinnohälsa och livskvalitet.