Möt våra forskare inom psykologi

Alexander Rozental – gästforskare som vill nå fler med digital psykologisk behandling

Alexander Rozental är expert på prokrastinering. Själv skjuter han oftast inte upp saker, men han vet vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom beteendet. Som gästande biträdande professor vid Luleå tekniska universitet kommer han att undervisa, fortsätta utforska digital behandling och hoppas på att implementera digital vård i praktiken.

– Det är spännande med ett tekniskt universitet som har undervisning och forskning inom psykologi. Det finns så många möjligheter inom psykologisk behandling i digital form, det vill jag kunna utveckla i min forskning, säger Alexander Rozental, universitetslektor vid Uppsala universitet och gästande biträdande professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

Forskning om digital behandling är inte nytt för Alexander Rozental. I en rad studier har han undersökt psykologisk behandling via internet. Dessutom har han forskat om när behandling inte hjälper, både digital och traditionell.

– Vid vanliga former av psykisk ohälsa blir ungefär hälften hjälpta av sin behandling, för den andra hälften blir läget oförändrat eller sämre. Jämfört med medicinsk behandling är siffrorna inte dåliga, men det finns också stort utrymme att hjälpa fler. Jag vill hitta vilka faktorer som påverkar när det inte fungerar, och nya vägar för den hälft som inte blev hjälpta, säger han.

Genomföra forskning i praktiken

Vid Luleå tekniska universitet kommer Alexander Rozental både att forska och undervisa, bland annat om psykologisk behandling. Han kommer också att hjälpa till i arbetet bakom att ansöka om examensrätt för ett nytt psykologprogram.

Forskningen kommer ha ett digitalt och praktiskt fokus – vilka möjligheter finns att implementera digitala lösningar inom reguljär sjukvård?

– Det finns redan en hel del kunskap om digital behandling. Implementering är en utmaning, hur kan det genomföras i verkligheten. Det är relevant inte minst i ett område som Norrbotten med stora avstånd. Om vissa fysiska besök kan ersättas med digitala lösningar kan vården nå ut till fler och hjälpa människor som annars skulle ha svårt att få tillgång till sjukvård. Digitala lösningar kommer aldrig ersätta fysiska möten helt, men behövs som ett alternativ. Jag hoppas kunna bedriva studier med stor patientnytta, säger Alexander Rozental.

En annan fördel med digital behandling är också möjligheterna att samla in data för ytterligare forskning.

– Det kan göra att vi lättare hittar framgångsfaktorer och kan skräddarsy behandlingar.

Når ut genom populärvetenskapliga böcker

Alexander Rozental vill gärna nå ut med sin forskning. Både genom att implementera den och genom att skriva populärvetenskapliga böcker. Han har studerat beteenden som inte är diagnoser men som ändå kan leda till problem, bland annat perfektionism och prokrastinering. Det har utmynnat i tre böcker. Den senaste boken ”Bättre än perfekt” är en självhjälpsbok för perfektionister och innan det kom ”Tio i tolv” som bygger på en studie om nyårslöften. Här får läsaren den psykologiska förklaringen till hur de lättast lyckas med en förändring.

Redan innan rollen som gästforskare har Alexander Rozental varit på Luleå tekniska universitet för att föreläsa om prokrastinering. Utöver det har han nära kontakter med regionen privat som ingift norrbottning. Han besöker ofta Luleå och Överkalix och åker gärna skidor i Riksgränsen. På fritiden vill han vara så aktiv som möjligt.

– Jag har svårt att sitta still, är ofta ute och springer, åker mycket skidor och har hittat ett nytt intresse i långfärdsskridskor. Men jag tycker också mycket om att läsa, då blir det skönlitteratur för att koppla bort mitt arbete.

• I oktober 2024 blir Alexander Rozental professor i klinisk psykologi, läs en intervju med Alexander om den nya rollen.

Patrik Sörqvist: ”Jag vill förstå de filosofiska frågorna”

Patrik Sörqvist vill förstå hur människor tänker. Med en bred kunskap om vetenskapliga metoder tar han sig an frågor som ibland gränsar till filosofiska. Som gästprofessor inom psykologi vid Luleå tekniska universitet kommer han att skapa miljöer för forskning.

Patrik Sörqvist är tillbaka i Luleå. Det var här han disputerade 2010, med en avhandling som handlar om varför människor blir mer eller mindre distraherade av ljud när de försöker koncentrera sig. I februari 2023 började han som gästprofessor vid Luleå tekniska universitet utöver sin ordinarie tjänst som professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle. Han är i grunden kognitionspsykolog och försöker förstå hur människor tänker, hur de fattar beslut. De frågorna har han sedan försökt brygga till miljöfrågor – hur människor till exempel bedömer miljöproblem eller sin miljöpåverkan och hur miljön påverkar människor.

Minne och miljöpåverkan

Tillsammans med andra forskare inom psykologi vid Luleå tekniska universitet hoppas han inom kort starta ett projekt om korttidsminne och ta sig an ett antal teorier om varför vi minns eller glömmer bort över kort tid. Ett annat projekt handlar om hur minne interagerar med hur människor uppfattar sin miljöpåverkan.

– Jag försöker förstå det på djupet. Rent konkret kan det handla om att du åker till en galleria och handlar ett antal saker i en viss ordning. Att göra miljövänliga val vid en viss tidpunkt påverkar din känsla för hur stor miljöpåverkan du har jämfört med om det gjordes i en annan ordning. Kanske kan mer kunskap hjälpa oss att förstå hur man kan få människor att bete sig mer miljövänligt, säger Patrik Sörqvist.

”Studiedesign är min grej”

Vid Luleå tekniska universitet kommer han förutom att bedriva ett antal forskningsprojekt också utveckla forskningsinfrastruktur. Han arbetar just nu med att skapa ett labb för datainsamlingar och en fysisk plattform för att underlätta studier.

– Jag har en ganska bred metodkunskap och hjälper gärna till att skapa olika experiment. Studiedesign är min grej, säger han.

Nyfikenhet drivkraften

Patrik Sörqvist ser en stor samhällsutmaning i miljöfrågorna, och att forskning inom psykologi kan bidra till lösningar. Samtidigt är drivkraften en mer grundläggande nyfikenhet.

– Jag har alltid varit fascinerad av människans psyke, och minne är en av de mest fascinerande sakerna man kan studera. Jag vill förstå de filosofiska frågorna.

Även utanför jobbet färgar intresset för psykologi hans intressen. Förutom att tillbringa tid med familjen med två barn spelar han gärna schack och har varit aktiv tävlingsspelare. Ett annat intresse är film och serier, ofta med ett psykologiskt tema.

– Jag är väldigt förtjust i regissören Park Chan-wook. Oldboy är en av mina favoritfilmer. Den har ett otroligt psykologiskt djup med temat hämnd. Men det måste vara det sydkoreanska originalet, det finns en amerikansk remake som jag inte kan rekommendera, säger Patrik Sörqvist.

Gästforskare för att stärka ämnet

Inom forskningsämnet psykologi har det gjorts flera satsningar på att anställa gästforskare för att stärka och bredda ämnet vid Luleå tekniska universitet.

– Scoutande efter framgångsrika forskare är en viktig del av mitt arbete och kan liknas med en fotbollstränare som toppar sitt lag med framstående nyckelspelare på de positioner där laguppställningen behöver stärkas, säger Jessica K. Ljungberg, professor och ämnesföreträdare.

Lina Anyshchenko: ”Jag hade aldrig förväntat mig att bli en flykting”

Sedan invasionen av Ukraina har miljoner människor flytt och ukrainska akademiker spridits runt världen. En av dem är Lina Anyshchenko som fått en tillfällig anställning vid Luleå tekniska universitet. Som psykolog har hon hjälpt andra flyktingar bearbeta sina trauman, men liksom för många andra flyktingar är hennes egen framtid oviss.

På morgonen den 24 februari 2022 väcktes Lina Anyshchenko i sitt hem i Tjernihiv av ett ljud hon har svårt att beskriva. Hon sprang till ett skyddsrum med sin katt, till ljudet av ryska bombplan.

– Min stad var under konstant attack av rysk militär. Ryska plan flög på låg höjd och släppte bomber på skolor, förskolor och sjukhus. Vi hade inget vatten, ingen el, inget internet och brist på mat.

Lina Anyshchenko är psykolog och har lång erfarenhet av att arbeta kliniskt och undervisa vid Chernihiv Institute of postgraduate education. Innan kriget jobbade hon också med att färdigställa sin doktorsavhandling om digitalt föräldraskap. Disputationen är uppskjuten på obestämd framtid, och det finns inte längre något hem att återvända till.

– Hela mitt område är förstört. De har minerat skogen, de har minerat kyrkogårdarna. Det här är ett krig mot civila.

Ett känslomässigt beslut

Med lätt packning, sitt pass och sin dator, korsade Lina gränsen till EU till fots. Bakom sig lämnade hon sina föräldrar och sin katt. Hon tog sig till Nederländerna där hon har vänner och under några månader jobbade hon med att hjälpa andra flyktingar från Ukraina bearbeta sina trauman, bland annat barn som förlorat sina föräldrar. Det var här hon fick kontakt med nätverket Scholars at Risk. Sedan invasionen har Luleå tekniska universitet intensifierat sitt arbete med organisationen och avsatt pengar för att anställa ukrainska forskare.

Efter mängder av ansökningar till olika universitet, och flera erbjudanden, föll valet på Luleå. En stad hon aldrig hade hört talas om förut.

– Det var ett känslomässigt beslut, men jag är glad att vara här. Norrbotten påminner mig om hemma. Jag kommer från norra Ukraina, från en stad som liksom Luleå är huvudstad i sin region. Jag tycker om Sverige och fick ett väldigt varmt välkomnande av mina kollegor här.

Vill hjälpa andra flyktingar

Tre månader har nu gått av Lina Anyshchenkos halvårslånga anställning vid Luleå tekniska universitet. Hon har hjälpt till i olika forskningsprojekt och jobbat med en egen studie om ukrainska lärares upplevelser av invasionen, ”Teacher under the bullets”. Hon fortsätter att hjälpa andra ukrainska flyktingar med psykologiskt stöd, oavlönat på sin fritid. Trots gedigen erfarenhet som psykolog finns inte möjlighet att arbeta i Sverige på grund av regler om legitimering.

– Jag skulle gärna hjälpa till mer i min yrkesroll. Det finns behov av stöd till flyktingar utan kulturella och språkliga barriärer. I flera andra länder är det möjligt för mig att jobba som psykolog, men tyvärr inte i Sverige.

Hon trivs inom akademin och vill gärna fortsätta, men det är också svårt eftersom kriget kom mellan disputationen och möjligheten att slutföra avhandlingen. Jessica K. Ljungberg är ämnesföreträdare för psykologi och Lina Anyshchenkos huvudsakliga kontakt vid Luleå tekniska universitet.

– Hon är verkligen en resurs och mycket kompetent. Dessutom vet hon precis vad det innebär att vara flykting och jobba med flyktingar, säger Jessica K. Ljungberg.

”En sorgens dag”

Lina Anyshchenko tystnar när hon får frågor om framtiden, den är för oviss.

– Jag hade aldrig förväntat mig att jag skulle bli en flykting. Förut hade mitt liv en struktur, jag jobbade mycket och hade ett schema och plan för åratal framåt. Vi hade livet vi drömmer om. Allt jag äger nu finns i en resväska. Jag är fri och i säkerhet, men saknar en stabil grund.

Hennes tidigare kollegor är spridda över världen som flyktingar. Några jobbar vid andra universitet, andra kämpar med att hantera förlusten av familjemedlemmar.

Den 24 februari 2023 är det ett år sedan Lina Anyshchenko väcktes av ryska trupper.

– Det är en sorgens dag. För ett år sedan, på den här dagen, förändrades livet för 42 miljoner människor.

Lars Nyberg – välmeriterad gästprofessor i psykologi

Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap, är gästprofessor i psykologi vid Luleå tekniska universitet. Hans forskning handlar till stor del om åldrande, minne och demens.
– En gästprofessur ger stora möjligheter, säger han.

Lars Nyberg är anställd vid Umeå universitet och förutom de två professurerna har han en rad uppdrag, bland annat är han föreståndare för Wallenberg centrum för molekylär medicin vid Umeå universitet (WCMM), föreståndare för Umeå Centrum för Funktionell Hjärnavbildning (UFBI) samt huvudansvarig för Betulaprojektet som är en långtidsstudie av åldrande, minne och hälsa. Han är även medlem av Kungliga Vetenskapsakademien. Dessutom har han varit gästprofessor i Bergen, Norge och är fortfarande delaktig i ett EU-projekt i Oslo som heter Lifebrain.

Hjärnavbildningstekniker

– Jag gick psykologprogrammet här vid Umeå universitet. Sedan kom jag rätt snabbt in på forskarutbildningen och Betulaprojktet som är ett stort projekt, det har pågått i drygt 25 år. Det har jag haft med mig hela vägen, säger Lars Nyberg.

Under fem år i Toronto riktade han in sig på hjärnavbildningstekniker.

– Det tog jag med mig hem och byggde upp ett hjärnavbildningscentrum här, UFBI, det firar nu 20 år.
Lars Nyberg arbetar fortsatt med funktionell hjärnavbildning kopplat till hjärnans funktioner och olika minnesprocesser.

Använder magnetkamera

I sin forskning använder han magnetkamera, bland annat för att studera hur hjärnbarken förändras när vi blir äldre.

­– Vi gör hjärnavbildning i magnetkameran. Vi använder den för att titta på hjärnans struktur, man kan mäta hjärnan på längden och bredden och tvärsen, inuti bansystemen och tjockleken på hjärnbarken och se hur den förändras vid åldrande och sjukdom. Vi kan också låta deltagare utföra uppgifter när de ligger i scannern och studera blodflödesförändringar och se vilka områden i hjärnan som används.

Syftet är att förstå hur hjärnan fungerar och hjälper oss att göra det vi gör, men också att förstå bättre varför den inte fungerar ibland.

– I bästa fall kan sådan kunskap bidra till att hjälpa personer, inte enbart äldre vad det gäller minne och demens, utan även vid till exempel Parkinsons sjukdom och skallskador. Det är bara några exempel.

Utveckling av forskning

Som gästprofessor har Lars Nyberg flera uppdrag.

– Jag kommer bland annat att arbeta med handledning, forskarutbildning och ha ett nära samarbete med forskare kring ansökningar om forskningsmedel. Jag hoppas även kunna arbeta med olika typer av utveckling inom utbildning och forskning.