DAGVATTEN från regn till recipient

Inom detta temat följer forskarna dagvatten hela vägen från regnet till recipienten. Temat leds av Heléne Österlund och Godecke Blecken.

Dagvattenhantering, dvs. ytlig avrinning från vägar och gator, har länge varit en fråga om att på effektivaste sätt avleda nederbördsvatten till närmaste recipient (vattendrag), utan hänsyn till vattnets kvalitet och exempelvis de sedimentära avlagringar dagvattnet ger upphov till i recipienterna. Idag vet vi att dagvatten kan vara såväl akut giftigt som att det på längre sikt kan ha en skadlig inverkan på miljön och för att minska dagvattnets miljöbelastning har efterhand (svack-)diken, öppna dammar och dagvattenbiofilter tillförts avledningssystemet. Mer fokus läggs också på vilka ämnen vi bygger in i samhället och som förorenar dagvattnet och effektivare reningstekniker har börjat efterfrågas. Ramdirektivet som ställer krav på att kvaliteten i Europas sjöar skall bevaras eller förbättras sätter ytterligare fokus på sambandet dagvattnet – recipient.

Under de senaste åren har det skett en ökning i antal översvämningar, där antingen ledningssystemen eller närliggande vattendrag inte klarat av att hantera de flöden som har kommit. Enligt klimatforskarna kommer framtida nederbörd förändras i och med klimatförändringar, vilket kommer att innebära intensivare regn, större snömängder under vintern samt förändringar i våt- kontra torrperioder.

För att uppnå en uthållig dagvattenhantering måste hänsyn tas till kvalitet, kvantitet och omhändertagande, alla med avseende på såväl miljö, hälsa, teknik som ekonomi. Även olika typer av risker förknippade med dagvattnet bör hanteras under uthållighetsbegreppet. Med andra ord är det ett stort antal faktorer som behöver vägas in för bästa möjliga helhetslösning.