Vår forskning inom dagvatten

Temperaturerna i Sverige förväntas stiga med 3–5°C fram till 2080, med ökningar av både torkperioder under sommaren och nederbörd under vintern som följd. Det är en särskild utmaning i stadsmiljöer, där en hög grad av impermeabilitet minskar infiltrationen till och påfyllnaden av grundvattentäkter (...

PFAS, det vill säga per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är en stor grupp ämnen av så kallade evighetskemikalier som när de spridits i miljön har en mycket lång halveringstid och de utgör en risk för både människors hälsa och miljön. Kända punktkällor är till exempel brandövningsplatser eftersom...

Klimatförändringar i kombination med pågående urbanisering och det traditionella angreppssättet att använda "grå infrastruktur" för hantering av dagvatten medför stora utmaningar och begränsar möjligheterna att klimatanpassa städer och samhällen. Naturbaserade lösningar (Nature Based Solutions, NBS ...

Vägdagvatten innehåller ett stort antal föroreningar som kan orsaka både kort- och långsiktiga effekter på vattenmiljön när de släpps ut. Källorna till föroreningarna i vägdagvattnet skiljer sig åt mellan olika platser och årstider.

Urbant dagvatten transporterar en komplex blandning av organiska kemikalier från många olika källor i stadsmiljön. Riktade kemiska analyser har visat förekomster av hundratals olika organiska kemikalier i urbant dagvatten i hela världen. Men med tanke på att hundratusentals organiska kemikalier är r...

Det är välkänt att dagvatten påverkar kvaliteten på urbana vattendrag. Det saknas dock fortfarande kunskap om i vilken utsträckning dagvatten kan förändra ekologin i vattendrag. Miljö-DNA (eDNA) är ett nytt och värdefullt verktyg för övervakning av biologisk mångfald och upptäckt av sällsynta arter.

I ett forskningsprojekt inom Co-UDlabs samarbetar IKT, Rise och LTU om prefabricerade dagvattenreningsanläggningar som implementeras allt oftare, särskilt i trafikområden med höga föroreningshalter (t.ex. däck- och vägslitagepartiklar, bromspartiklar, etc.). Standardiserade tester saknas dock ofta f...

Inom EU-projektet Co-UDLabs, har VA-teknik på LTU tillsammans med Veljko Prodanovic vid Belgrads Universitet fått finansiering för att testa sambandet mellan vegetationsparametrar och dagvattenhantering av urbana naturbaserade lösningar (NBS).

Det övergripande målet med detta Formas projekt är att utveckla innovativa, nya tekniker för yteffektiv men ändå långtgående rening av stora flöden av dagvatten från den bebyggda miljön och fastighetsnära dagvattenrening för direkt användning av dagvatten i fastigheten.

Detta forskningsöversikts- och syntesprojekt genomförs som ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet kommer att sammanställa forskningsresultat som är relevanta för ett nordiskt klimat för att tillhandahålla en bevisbas för effekterna av dagvattenav...

Syftet med projektet ”StormCompetence – Stärka forskares professionella kompetenser inom dagvattenhantering för renovering eller återuppbyggande av urban infrastruktur i Ukraina efter kriget” är att stödja en ny generation av ukrainska doktorander och yngre forskare som arbetar med dagvattenhanterin...

Infiltration av dagvatten till grundvatten ger en rad fördelar ur ett dagvattenhanteringsperspektiv (en energieffektiv metod för att hantera avrinning) och ett grundvattenhanteringsperspektiv (upprätthålla vattennivåer i floder och sjöar). Men metoden medför också risker (t.ex. föroreningar). Det fi...

Inom projektet GreenStorm undersöker ett internationellt konsortium hur naturbaserade dagvattenlösningar kan anpassas till framtida klimat och hur modeller kan användas för att beskriva deras funktion och potential vid implementering i stadsområden.

Inom Sverige förutspås temperaturen öka med 3-5 °C till år 2080, med mer nederbörd under höst, vinter och vår. Detta kan få stora konsekvenser för stadsområden.

Framtida klimatförändringar i kombination med urbanisering och konventionell ”grå” infrastruktur medför utmaningar. Blå-grön infrastruktur (BGI) är en viktig del i klimatanpassning av våra städer genom att tillhandahålla tekniska, miljömässiga, ekonomiska och sociala funktioner.

Problemen och utmaningarna med översvämningar, spridning av föroreningar och vattenbrist förutspås öka i våra urbana områden. Klimatförändring och urbanisering kräver att dagvatten hanteras både ovan och under mark på ett säkert och kostnadseffektivt sätt. I våra städer råder platsbrist, både ovan o...

Syftet med SECURE (StormwatEr planning for inCreased Urban REsilience) är att utifrån medverkande städers och Trafikverkets behov, i samverkan med aktörer från hela värdekedjan, utveckla nya dagvattenlösningar med smart design, samt ta fram fördjupad kunskap för vidareutveckling av arbetsmetodik och...

Eftersom orenade dagvattenutsläpp påverkar våra sjöar och vattendrag, implementeras dagvattenreningsanläggningar i ökande takt. Likadant växer den vetenskapliga kunskapen om dagvattenrening.

Urbaniseringen medför utmaningar, bl.a. kopplat till den traditionella (dag)vatteninfrastrukturen som medför risk för översvämningar, miljöpåverkan, mm. Omställning mot en hållbar (dag)vattenhantering är särskilt utmanande i befintliga stadsområden där det befintliga ledningsnätet försvårar omställn...

Blå/grön infrastruktur (BGI) innebär att man i städer använder multifunktionella grönytor och planteringar av olika storlekar och utformningar i stället för gråa lösningar som innebär hårdgjorda, betong- eller asfaltytor och rörledningar för avledning av (dag-)vatten.

Implementering av dagvattenbiofilter har ökat signifikant under de senaste åren. Sveriges kalla klimat medför dock utmaningar för biofilterfunktionen.

Det övergripande målet med detta projekt är därför att bidra med kunskap om hur olika reningskomponenter för dagvatten kan utformas och integreras i tätt bebyggda områden.