Hur osäkert är dagvattenprovtagning? (2013)

Projektets syfte är att undersöka påverkan av automatiserad provtagning på uppskattade nivåer av indikatorbakterier i fält.

Dagvattenprovtagning kan utföras manuellt eller med automatisk provtagare, i nuläget prioriteras ofta den senare, vilket innebär lägre driftskostnader samt nästan ingen personal vid provtagningsplatser. På grund av hög variabilitet och bakteriernas speciella dynamik, i jämförelse med inorganiska ämnen, dök frågan upp om provtagningsslangen kan påverka bakteriehalten mellan proverna.

Studien är avsedd för både fält- och laboratorieförhållanden. Dagvattenprover samlas in i Östersund under regn med parallell provtagning av samma provpunkt manuellt och genom automatisk provtagare. I det mikrobiologiska laboratoriet Hjortens AB i Östersund utförs flera tester med automatiska provtagare under kontrollerade förhållanden med fokus på påverkan av typiskt höga bakteriekoncentrationer på lägre koncentrationsprover av konstgjort dagvatten samt effekterna av varierande provtagningslängd (1-5m) på en eventuell korskontaminering mellan prover. Studien visar extremt höga osäkerheter mellan provtagningsmetoderna med avseende på några indikatorbakterier, särskilt koliforma bakterier och hypotesen av korskontaminering mellan typiskt hög och låg koncentration i dagvattenprover bevisades.

Resultaten presenteras och publiceras på internationella konferenser (Novatech 2013) och i tidskrifter. Studien ger i allmänhet en bättre förståelse för provtagningsrelaterad osäkerhet och vikten av att välja rätt provtagningsmetod för olika dagvattenföroreningar vid bedömningen av variation av indikatorbakterier.

Projektet genomförs av forskargruppen Stadens Vatten, LTU, i samarbete med Östersunds kommun. Projektet finansieras av Åke och Greta Lissheds stiftelse, J. Gust. Richert stiftelse och LTU.

Forskare: Helen Galfi