Rektorer genom åren
Birgitta Bergvall-Kåreborn 2017-

Birgitta Bergvall-Kåreborn är Luleå tekniska universitets rektor sedan den 1 december 2017. Hon är professor i Informatik och systemvetenskap och var prorektor i sex år innan hon fick sitt nuvarande uppdrag.
Birgitta Bergvall-Kåreborn kom till Luleå tekniska universitet redan 1989 för att studera systemvetenskap. Efter examen stannade hon kvar som lärare och senare som doktorand och forskare. År 2002 disputerade hon, 2008 blev hon docent och ämnesansvarig för informatik och systemvetenskap och året därpå utsågs hon till professor i ämnet.
Som forskare var hon drivande i utvecklingen av det område som idag kallas ”Living Lab” och som har fått stor genomslagskraft både nationellt och internationellt. Hon var bland de första akademikerna internationellt som studerade ”crowdsourcing” som fenomen, dessa digitala plattformars påverkan på organisationers kompetensförsörjning, samt befintliga affärsmodellers avsaknad av kompetensförsörjning som en central pusselbit. Genom sin vetenskapliga skicklighet har hon också kommit att samverka med ett stort antal internationella forskare och företag.
I sin nya roll som rektor inledde Birgitta Bergvall-Kåreborn arbetet med universitetets nya strategi och vision. Högt ställda mål och sex konkretiserade huvudstrategier fungerar som ledstjärna för universitetets hela verksamhet. Utvecklingen av tre framtidsområden med underliggande centrumbildningar, alla fokuserade på nydanande utbildning och banbrytande forskningsresultat har skapat stor uppmärksamhet inom både akademi och industri.
Att stärka lärosätets grundforskning, säkerställa attraktiva och jämställda utbildningar och framtidens kompetensutveckling är frågor hon arbetet länge med och brinner för. Idag leder hon också universitetets satsningar inom den gröna omställningen.
Birgitta Bergvall-Kåreborn är ordförande och styrelseledamot för flera regionala och forskningsorienterade styrelser. Hon är ledamot i avd XI vid Kungl. Ingenjörsakademin, IVA, sedan 2020 och är bland annat ordförande för Tekniksprånget. Sedan 2013 är hon medlem i Kungliga Skytteanska samfundet. I februari 2020 utsågs hon till ledamot i ett av regeringens strategiska samverkansprogram inom kompetensförsörjning och livslångt lärande.
Johan Sterte 2009–2017

Luleå tekniska universitets femte rektor, Johan Sterte, utbildad civilingenjör, disputerade 1987 i kemisk teknologi. Fem år senare blev han utsedd till docent vid Chalmers och 2009 valdes han till rektor för Luleå tekniska universitet.
Johan Sterte hade en lång erfarenhet från Luleå tekniska universitet, dit han rekryterades som professor och ämnesföreträdare 1994. Han intresserade sig för universitetsfrågor och utsågs till verksamhetsrepresentant i universitetsstyrelsen samt som prorektor i Luleå i två år innan han 2003 utsågs till rektor för Växjö universitet (numera Linnéuniversitetet).
Johan Stertes första uppdrag var att slutföra det uppdrag som hans företrädare fick, nämligen att skapa en organisationsförändring och ta fram en ny strategi för universitetet. Målet var att minska antalet institutioner från 13 till sex i syfte att skapa bättre förutsättningar för att utveckla universitetets utbildning, forskning och samverkan.
Riksdagens beslut i Forskningspropositionen 2009 om att ekonomiskt satsa på forskning passade bra eftersom det skapade starkare incitament för externfinansiering och för vetenskaplig publicering. Rekryteringsprocessen för professorer och ämnesföreträdare förändrades i syfte att attrahera framgångsrika forskare från hela världen. Johan Sterte såg tidigt möjligheten att dra nytta av den ekonomiska krisen i Europa som även drabbade europeiska universitet.
Johan Stertes framgångsfaktorer var satsningen på internationell rekrytering, uthålliga marknadsföringskampanjer samt det starka samarbetet med näringslivet vilket ledde till en starkare position på den internationella forskningsarenan.
Efter åtta år som rektor vid Luleå tekniska universitet utsågs Johan Sterte till rektor vid Karlstads universitet 2017 för att sedan 2022 utses till landshövding i Västmanlands län. Johan Sterte är sedan 2001 ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och samt ledamot i Kungliga Skytteanska Samfundet sedan 2014.
Pia Sandvik 2005–2009

Pia Sandvik är utbildad civilingenjör och disputerade 1997. Hon utnämndes 2002 till docent i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet, och efter tre år som prorektor vid Mittuniversitetet i Östersund utsågs hon 2005 till rektor vid Luleå tekniska universitet.
Luleås fjärde rektor, Pia Sandvik, hade ett tydligt uppdrag från universitetsstyrelsens dåvarande ordförande Anders Sundström. Universitetet behövde uppnå en bättre balans, såväl ekonomiskt som organisatoriskt. Vid den tidpunkten hade universitetet många utbildningar och kurser men inte tillräckligt med studenter.
Vikten av ett systematiskt kvalitetssystem var påtagligt. Statsmakternas beslut om en utvärdering av samtliga utbildningar inom högskolesektorn hade lett till att ett antal lärosäten fick sina examensrätter indragna med stora konsekvenser för såväl de studenter som sökt dessa utbildningar som för näringslivets och samhällets behov av välutbildad arbetskraft.
Pia Sandvik lyckades med sitt uppdrag. Forskningen fokuserades på fem områden, resursfördelningssystemet och utbildningsutbudet förändrades och ett nytt professionellt kursvärderingssystem infördes. Marknadsföringen vässades ytterligare och avdelningar och enheter samlades under en hatt. Allt detta ledde till att universitetet under ledning av Pia Sandvik med starkt stöd från styrelsen på kort tid lyckades åstadkomma en verksamhet i balans, helt i linje med uppdraget.
Pia Sandvik arbetade som rektor i tre år och efterträddes av Johan Sterte 2009. Hon utsågs samma år till länsråd vid länsstyrelsen i Jämtland. Ett och ett halvt år senare, i oktober 2010 tillträdde Pia Sandvik tjänsten som VD för Länsförsäkringar i Jämtland. Innan hon 2016 blev VD för koncernen RISE AB hade hon varit styrelseordförande i RISE Research Institutes of Sweden.
Ingegerd Palmér 1994–2005

Ingegerd Palmér är disputerad matematiker vid Stockholms universitet. Hon blev senare lektor i matematik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, och 1994 utsågs hon till rektor vid Luleå tekniska universitet.
Ingegerd Palmér genomdrev övergången från Högskolan i Luleå till Luleå tekniska universitet 1997, ett namnbyte som bekräftade den universitetsstatus lärosätet haft från starten. Samma år bildades den filosofiska fakulteten och den enda civilingenjörsutbildningen i rymdteknik i Sverige startade. Även en gymnasielärarutbildning inrättades vid universitetet detta år.
Det skedde många förändringar under Ingegerd Palmérs tid som rektor. Under 1998, startade Luleå Tillväxtakademi med 30 miljoner i startkapital från regeringen och 1999 invigde Ingegerd Palmér universitetets nya konsertsal. Vårdhögskolan i Boden införlivades i universitetet 1999 och 2005 togs beslutet om flytt till universitetsområdet. Det var ett beslut som väckte stor uppmärksamhet och som föregicks av heta diskussioner och debatter, men som gynnade både studenter och medarbetare och framför allt fick den hälsovetenskapliga forskningen möjlighet att växa. Flytten av Vårdhögskolan gjorde att studentantalet passerade 10 000 studenter.
Ingegerd Palmér var den rektor som insåg vikten av att satsa på varumärkesarbetet och anställde universitetsvärldens första marknadschef. Satsningen gav resultat och studentrekryteringssiffrorna ökade markant. Flervetenskapliga forskningsmiljöer, ledarskapsutbildning för universitetets prefekter och chefer och kvinnlig forskarskola är andra områden som Ingegerd Palmér satsade på under sin tid som rektor.
Ingegerd Palmér arbetade som rektor i 11 år och 2005 efterträddes hon av Pia Sandvik Wiklund. Strax efter att hon lämnat Luleå tekniska universitet blev hon förordnad som rektor för Mälardalens högskola. Ingegerd Palmér är ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, och har varit engagerad i innovationsfrågor inom Verket för innovationssystem, Vinnova, och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
Ingegerd Palmér disputerade 1974 vid Stockholms universitet med avhandlingen The global homological dimension of some ring extensions. Hon anställdes som forskarassistent vid Stockholms universitet, och blev senare lektor i matematik vid Kungliga Tekniska högskolan. Hon arbetade som rektor vid Högskolan i Luleå/Luleå tekniska universitet mellan 1994 och 2005 och efter det som rektor vi Mälardalens högskola 2005–2011.
Torbjörn Hedberg 1979–1993

Torbjörn Hedberg är disputerad matematiker vid Uppsala universitet och en av de fyra första lärarna vid Högskolan i Luleå. 1977 valdes han till prorektor och 1979 till rektor vid Högskolan i Luleå – en post han kom att ha i 14 år.
Torbjörn Hedberg, tillsammans med kollegan Bengt Klefsjö, initierade många nya inslag i undervisningen, bland annat förberedande kurser i matematik, införandet av räknedosa samt utvecklade egna läromedel med nya pedagogiska grepp. Det var här, bland de först anställda lärarna, som idén om klassrumsundervisning uppstod. Något som Högskolan i Luleå, senare Luleå tekniska universitet, gjort sig känd för. Man kan nog säga att högskolans karaktäristiska entreprenörsanda föddes under de här första åren.
Senare, under Torbjörn Hedbergs tid som rektor, startades för första gången i Sverige tekniskt basår, en förberedande utbildning för att den som inte har de rätta förkunskaperna ändå ska kunna läsa vidare inom teknik. En utbildning som senare spred sig till många av Sveriges lärosäten och som fortfarande finns kvar.
Torbjörn Hedberg arbetade som rektor fram till 1994 då han efterträddes av Ingegerd Palmér. Mellan 1994–1996 var han directeur och professeur associé vid Ecole européenne d´ingénieurs en génie des matériaux i Nancy, Frankrike. Han var även ordförande för Société Européenne pour la Formation des Ingénieurs åren 1999–2001. Vid årsskiftet 2005–2006 lämnade han Högskolan i Luleå efter 33 års tjänstgöring, varav 14 år som rektor.
Torbjörn Hedberg disputerade 1971 och blev året efter docent vid Umeå universitet. Efter några år som lärare vid Högskolan i Luleå, fick han 1986 professorstiteln och blev året därpå invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.
Lars Nordström 1977–1979

Lars Nordström, utbildad civilingenjör och professor från Chalmers var Högskolan i Luleås första rektor. Nordström var delaktig i Norrlandsberedningen och NoTH (Organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland) och drivande i uppbyggnaden av Högskolan i Luleå. 1973 fick han, som NoTHs vice ordförande, rektors befogenheter att verka för lärosätet och 1977 blev han formellt utsedd till rektor för Högskolan i Luleå.
Utvecklingen går snabbt under den här perioden och studentantal och forskningsområden växer, nya lokaler och labbutrustning tillkommer. Nordström är en av de som lade grunden till det nytänkande och den entreprenörsanda som fortfarande är Luleå tekniska universitets starka kännetecken. Klassrumsundervisning, nära samarbete med industri och samhälle, förnyandet av civilingenjörsutbildningen är några exempel på detta. Stora händelser under den här tiden är högskolereformen 1977 samt att lärarutbildningen och musiklärarutbildningen inlemmas i Högskolan.
1979 blir Nordström generaldirektör för kärnkraftsinspektionen och lämnar därmed över till näste rektor, Torbjörn Hedberg, som fram till dess verkat som prorektor och som var en av de första anställda lärarna på lärosätet. Lars Nordström avled i juli 2000.
Uppdaterad:
Sidansvarig: Maria Åberg-Andersson