Yteffektiv dagvattenrening - Var? När? Hur? (2016-2023)

Det övergripande målet med detta projekt är därför att bidra med kunskap om hur olika reningskomponenter för dagvatten kan utformas och integreras i tätt bebyggda områden.

Avsikten är att ta fram rekommendationer för kommunerna angående vilka aspekter som bör beaktas vid planering och etablering av reningsanläggningar för dagvatten. Projektet kommer också att ge kunskap om hur dammsystem för dagvattenrening kan byggas och integreras i naturliga vatten där yta är mycket begränsad och hur reningseffektiviteten i dammsystem kan förbättras genom olika typer av åtgärder.

Fortfarande släpps merparten av det dagvatten som rinner av från stadens ytor ut orenat till närmsta recipient, trots att dagvatten kan vara kraftigt förorenat. Dammsystem är den teknik som främst implementerats i Sverige för dagvattenrening. I tätt bebyggda områden finns behov av mer yteffektiva reningssystem och även behov av system som även avskiljer lösta föroreningar och kolloider.

Projektet är uppdelat i fem delar:

Koagulering och flockulering: I första delprojektet undersöks hur koagulering och flockulering fungerar för dagvattenrening genom att studera hur väl dessa metoder kan få små partikulära och ev lösta föroreningar att frånskiljas. Olika koagulanter och polymerer testas för att undersöka deras effektivitet att avskilja såväl partikulära, kolloida som lösta föroreningar, både i labb och i pilotskala.

Skärmdammsystem: I det andra delprojektet byggs en dammkonstruktion upp med skärmar i en befintlig sjö i Östersund. Detta blir en allt vanligare lösning i urbana miljöer där det är ont om plats. Både skärmdammsystemets funktion kommer att utvärderas liksom möjligheten att förbättra sedimentationen med exempelvis luftning, flytande våtmarker eller ett bottenraster vid inloppet.

Membranfiltrering: I delprojekt tre undersöks membranfiltrering som reningsmetod för starkt förorenade dagvatten i laboratorium.

Reaktiva filter för dagvattenrening: I delprojekt fyra görs studier på reaktiva filtermaterial som kan binda exempelvis tungmetaller från dagvatten. Dessa material används t.ex. i brunnsfilter i dagvattenbrunnar, i kompakta filteranläggningar för rening av avrinning från tak eller som inblandningsmaterial i substrat som används i biofilter. Som första steg genomförs laborativa studier och därefter kommer en filteranläggning innehållande zeolit att testas i full skala. Anläggningen installeras vid Nationalmuseet i Stockholm och ska rena takavrinningen från byggnadens koppartak.

Strategier för implementering av dagvattenrening: I det femte och sista delprojektet kommer en strategi att tas fram för hur de undersökta dagvattenreningsteknikerna kan integreras i de befintliga dagvattensystemen och även för hur dessa system kan integreras i befintlig, tät stadsbebyggelse.

Projektet leds av forskningsgruppen Stadens Vatten vid Luleå tekniska universitet och genomförs tillsammans med svenska kommuner (bland annat Östersunds kommun och Stockholm stad), Statens fastighetsverk och med de medverkande företagen Purac, Kemira, Järven Ecotech och VegTech. Kommunerna i kompetensnätverket Dag&Nät medverkar i workshopar i det femte delprojektet.

Projektet löper under perioden 2016-2020 och är finansierat av Formas med ca 10 miljoner SEK.

Forskare

• Annelie Hedström
• Inga Herrmann
• Fredrik Nyström
• Ivan Milovanovic
  

Projektnyheter

• Saida Kaykhaii presenterade sin licentiatavhandling
• Avancerad rening av dagvatten i fokus för ny doktorand
• Summer School of the European Membrane Society (EMS) 2022
• Kemisk fällning av dagvatten
• Ivan Milovanovic presenterade sin licentiatavhandling
  
• Nya dagvattenrapporter om mikroplast och kemisk fällning
• Sedimentprovtagning av skärmdammen i Östersund