Forskning inom dagvattenvolym

I enlighet med många delar av världen genomgår Sverige snabba klimatförändringar.

Temperaturer väntas öka med 3-5 oC till 2080, vilket leder till förändringar i nederbördsmönster, med mer nederbörd under höst-, vinter- och vårsäsonger, vilket i sin tur leder till ökade avrinningshastigeter och -volymer. I synnerhet väntas frekvensen av händelser med extrem korttids-nederbörd öka, vilket leder till fler översvämningar vintertid.

Varmare temperaturer kommer att öka avdunstningen, vilket bidrar till fler dagar med lågt flöde i vattendrag, samt förekomsten av torka i många delar av Sverige. Med 85% av Sveriges befolkning boende i urbana områden har hur vi hanterar nederbörd i urbana områden mycket stor påverkan på livskvaliteten ur perspektivet av både fysisk och psykisk hälsa.

Den höga andelen hårdgjorda ytor i städer kan resultera i att stora volymer dagvatten genereras på kort tid. Traditionella rörledningssystem blir allt oftare överväldigade med dagvattenflöden, som anses vara ett avloppsvatten som ska göras av med så snabbt som möjligt, i stället för en resurs som möter lokala (icke-drickbart) krav.

Forskare inom DRIZZLE visar vägen nationellt såväl som internationellt när vi identifierar, utvärderar och implementerar en rad tillvägagångssätt för att underlätta ett skifte i hur vi ser på och hanterar dagvattenflöden. Från fältstudier som utvärderar översvämningsreducerande åtgärder, till att minska modelleringsosäkerheter och den nya användningen av svampliknande material för att ge "pop-up" översvämningsreducering – det har varit ett hektiskt år för DRIZZLEs dagvattenvolymsforskare.

Vetenskaplig ledare och vice-ledare: Lian Lundy och Ico Broekhuizen