Fakta och råd om stress

Vi upplever alla stress vid en eller annan tidpunkt i livet och det är vanligt att livet som student periodvis kan vara påfrestande. Som student ställs du inför en rad nya och spännande utmaningar som ibland också kan skapa stress.

När blir stress ett problem

Kortvarig stress är inte farlig för oss, utan en naturlig mekanism som vi är födda med och som kan öka vår kapacitet och prestationsförmåga.

Långvarig stress kan i ett längre perspektiv bli ett problem, som gör att både studierna och tillvaron som helhet blir lidande. För att studietiden inte ska bli för belastande är det viktigt att känna till fysiska och psykiska reaktioner på långvarig stress, till exempel kan man:

• få svårt att sova
• känna utmattning som inte är övergående
• känna sig rastlös, ha svårt att koppla av och varva ner
• känna sig irriterad och ha kort stubin
• bli nedstämd eller få ångest
• få sämre minne och svårt att fokusera
• få hjärtklappning, högt blodtryck eller känna att det är svårt att andas
• få problem med magen, till exempel magkatarr, diarré eller förstoppning
• få huvudvärk eller känna sig stel, spänd och få ont i kroppen

Tips för att hantera stress

Se över din situation – och förändra det du vill och kan

Försök stanna upp och skaffa dig en överblick över din situation och se om det finns konkreta saker du behöver förändra. Saker du vill förändra och kan förändra, försök genomföra det.

Vad behöver du acceptera?

Vissa saker går inte att påverka eller förändra även om man vill det. För att minska stressen är det viktigt att hitta sätt att acceptera dem i stället.

Höga krav

Är det från dig själv kraven kommer eller upplever du höga krav från din omgivning? Fundera över vad som är viktigt för dig och vad som är rimligt för att uppnå detta. Ibland behöver man prioritera och inte göra allt på samma gång.

Låt det ta lite tid

Det kan ta tid att göra förändringar och märka effekten av dem. Försök ha tålamod.

Studierna

Många studenter upplever stress kopplat till studierna. Pressen att ”klara sig” kan kännas tung och tempot är högt. Viktigt är att planera och att hitta en balans med studier och återhämtning. Studieteknik kan ta tid att hitta och experimentera dig fram för att hitta det som funkar för dig.

Relationer och det sociala livet

Vilka relationer trivs du i och finns det relationer som får dig att må mindre bra? Försök prioritera din tid till de människor, grupper, sammanhang som du trivs med och som ger dig återhämtning.

Ekonomi

Som student kan det vara svårt att få pengarna att räcka till. Gör en budget för att se över kommande inkomster och utgifter. Att få översikt och göra en planering lättar stressen.

Kunna säga nej

Det kan även bli för mycket av sådant vi tycker är roligt och stimulerande, vi säger ja till saker utan att tänka på om vi har tillräckligt med energi för dem. Pröva att vänta med att ge ett svar när du får en förfrågan och ta en lite stund och fundera på vad ett ”ja” eller ”nej” kommer innebära för dig och om det är en bra idé eller inte.

Uppkopplad

Att ständigt vara tillgänglig och att ha koll på allt som händer kan bidra till stress. Försöka att ha stunder på dagen då du lägger ifrån mobil/dator och inte har notiser påslagna.

Sömn

Som vuxen behövs 6–8 timmars sömn för att kropp och hjärna ska vila och återhämta sig. Prioritera din sömn och tänk kvalitet före kvantitet. Träna på att hitta sätt där du slappnar av/kommer ner i varv om du har svårt att somna eller lätt vaknar. Positiv effekt på sömnen har ofta regelbundna sovtider, sova på natten, ta inte ”tupplurar” på dagen, sova i mörkt och svalt sovrum, fysisk aktivitet på dagen förbättrar sömnkvaliteten och underlättar insomning.

Alkohol och droger

Festa och dricka alkohol kan upplevas minska stressen för stunden och det blir lättare att koppla av men upplevelsen är dock kortvarig. Alkohol som avslappning kan i stället göra att du blir mer känslig för stress och oro samt får dig att må sämre.

Testa din stressnivå

• Testa din stressnivå Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.